Det växer som (o)gräs.

Har det inte varit en ganska konstig sommar, varm och regnig? Visst har solen tittat fram, som de senaste dagarna, men inte som det brukar vara. Eller så är det de senaste somrarna som varit ovanligt soliga, vad vet jag. Jag tycker iaf det är skönt att det inte är sådär tryckande hett. Har det påverkat växtligheten tro? Någon som märker någon skillnad från tidigare år? Jag kanske misslyckats katastrofalt med mina rabatter, men tycker det varit dålig blomning i år.

Rosenrabatten mot vägen ser tråkig och stökig ut. Vet inte vad jag ska göra åt det riktigt (ärligt talat har jag mest vikt förbi den, av vanmakt och sorg antar jag). Rosorna har knappt blommat något alls, vilket jag nog hoppats de skulle göra nu såhär tredje sommaren, men de är inte mycket större än de var när jag köpte dem. Knappt blommande rosor och halv nervissnade aklejor är ju inte direkt något att jubla över.

Päronträdsrabatten har varit otroligt grön en längre tid. Tråkigt grön. Ostädat, kaotiskt grön. Jag-borde-klippt-ner-den-grekiska-oreganon-i-fjol-innan-den-satte-sju-tusen-frön-grön. Där har jag visserligen inte tänkt så mycket på växtföljderna, utan snarare haft den som avlastning, experiment, sätta sånt som blir över. Fast på ett väldigt kreativt, medvetet och glädjefyllt sätt, inte som en blommande soptipp. Här växer förutom mängder av grekisk oregano även frösådd anisisop, överbliven delad kärleksört och ett hav av spetsmössor med något för limegröna blad. Här samsas de från söderväggen flyttade rosorna (oj vad de trivs!) i rött och karmosinrött tillsammans med blå gräsfibbla, temynta och buskkrasse. Hej och hå vilken färgexplosion! Päronträdet får kärleksfulla kramar av klematisen Nelly Moser och mållan trivs fantastiskt bra bland självsådda, okända sommarblommor från ifjol. I höst ska jag nog klippa och städa lite bättre.

Entrérabatten gick från stramt japaninspirerat till en riktig djungel med randgräs som rymmer ur sina nergrävda hinkar, delar av björngräset har muterat till högväxande variant, rosa dubbel vallmo har självsått sig bredvid ormhasseln som frös ner till hälften i vintras, den variegerade klätterbenveden vill inte alls växa till sig, den gulbrokiga vintergrönan ser stökig ut och men vänta lite nu... vad har hänt bland den japanska starren!? En invasion av mjölktistel!! Jag började rensa ut all mjölktistel, gullriset (det, mina vänner, är ett jädra ogräs) och maskrosorna. Tog ett steg tillbaka. Men... nu var det ju inte en djungel längre. Kan någon förklara för mig hur man liksom kan missa att det växer så mycket ogräs i rabatten att det går att fylla nästan två skottkärror med det?

Så ja, det är de gröna växternas år i år så här långt. Hoppas att echinacean och phloxen och höstastrarna ska vända den gröna trenden snart, för längtar efter överdådig blomning nu. Sådär som det var i våras, fast bättre.

Att bevara sommaren.

Något som ligger mig varmt om hjärtat, är att välja växter med funktion lika mycket som för deras skönhets skull. Det är därför jag har salvia, oregano och vild basilika som utfyllnad i rabatterna. Det är också därför vi valde att plantera en häck av vinbärsbuskar som rumsavskiljare. Lika ofta försöker jag att hitta nya användningsområden för mer traditionella prydnadsväxter, eller snarare ta tillbaka glömda kunskaper om hur man använder dem.

För några år sen kokade jag rejält med granskottssirap och den har jag haft att söta bröddegar med (fantastiskt gott!), man kan hitta rosenlemonad i frysen, i skåpen finns syrénsocker, rött te med smultronblad, violer och liknande. Har redan gjort två omgångar med pepparmynta- & citronmelisscooler som smakar mojito, provat lavendellemonad och idag kokade jag sirap på lavendel också. Sirapen använde jag sen till att göra kakor med chokladbitar och citron. Livsfarliga. ;)

Det är meditation att gå runt i trädgården och samla doftande och färgglada blommor, tillreda det i lugn och ro när barnen somnat, och när man sitter mitt i vintern över ett glas saft som doftar starkt av Finlands vita ros är det gudomligt. Som att någon handgripligen kastar in en i sommarens ljusa, varma kvällar.

Vet inte vart jag ville komma med det här inlägget. Kanske bara dela med mig av glädjen och rikedomen jag känner över att få ha trädgården och naturen i mitt liv. Hoppas ni också njuter av sommaren och allt den har att erbjuda!
Nu ska jag leta reda på flera recept och tips för att bevara sommaren till när snön ligger meterdjup.

Tillbakablickar och framåttänk.

Just nu är det inte så mycket som blommar i entrérabatten eller päronrabatten. Undrar lite varför, för så blomfattigt är det inte. Det är dock mycket grönt och fint, och även om tulpanerna sedan länge gav upp, så är bladen fortfarande gröna och fyller ut. I rosenrabatten blommar vit blodnäva ihop med rosenplister och rödbladig kärleksört. Det är en kombination så vacker att jag lockas göra en ny rabatt eller kruka med enbart de växterna tillsammans. Kanske får försöka komma ihåg att ta lite kort på det och visa. Idag tänkte jag dock minnas försommarens lökfrossa. Det känns som evigheter sen, trots att det var så nyligen.

Rosenrabatten med tre sorters tulpaner och vita narcisser 'Thalia' ihop med perennerna. En av tulpansorterna jag planterade verkar ha ruttnat innan de ens blommat ett år. Synd.

Spansk klocklilja och kungsängslilja samsas med björngräs i entrérabatten, och äppelträden blommar i bakgrunden.

Dubbla tulpanerna Monte Sweet ihop med kopparstarr. Det var så vackert att jag nästan glömde tid och rum.

Det blev allt en liten vit kunsängslilja eller två bland de vanliga. De ser så charmigt blygsamma ut, där de står och nickar, trots sin längd.

Såg bilder från när jag planterade entrérabatten. Då som en japanskinspirerad, ganska stram rabatt. Nu som en djungel med variegerade växter, gula blommor och massor av gräs. Tänk så det kan ändras medan man håller på.

En sak som definitivt har ändrats, är min örtagård. Från att ha varit på gång att grävas upp, med hälften av odlingsbäddarna i ordning, har den gått till att vara överväxt av gräs, syrénrotskott och diverse ogräs. Där kan vi verkligen prata om djungel. Min man och jag kom överens om att det enda vi kan göra nu är att börja om från början. Jag önskade mig således hjälp med detta i morsdagspresent, vilket blev beviljat, men nu har det stått och blivit ännu värre än innan. Något jag inte trodde var möjligt. Får ta fram röjsågen för att komma in där. :(

Detta har också fört med sig att de rosenbönor som måste planteras om innan de blir en meter höga inte har någonstans att växa. Den som kommer med ett bra, snyggt och genomförbart tips på plan B blir rikligen belönad med beröm och överöst med tacksamhet.

Nu var det ett bra tag sen jag lovade er att återkomma med en bild på tigerkjolen. Som vanligt är det fullt upp, och jag har faktiskt inte ens laddat upp bilder från kameran förrän nu.

Såhär glad blev iaf lilltjejen för sin tigerkjol. Den är tillverkad av sånt som jag råkade ha hemma - orange IKEA-tyg, gammal textilfärg och bitar av en svart tyllgardin. Man tager vad man haver, och dottern blev ju iaf nöjd. :)

Själv är jag nöjd över det här:

Tulpanerna 'Monte Sweet' blommar fortfarande i entrérabatten. De är vackra bara för sig, och ännu mer vackra i kombination med vårkragar, kopparstarr och allt annat som svajar i rabatten. Att man nås av en diskret väldoft varje gång man går förbi gör saken knappast sämre.

Alldeles intill rabatten står den här krukan. Mamma köpte med hängpelargoner från Lidl till mig. Brukar sällan köpa blommor från såna ställen, och en av anledningarna är att man inte alltid får vad man tror man betalar för. I det här fallet fanns det tex med två stycken cerisa pelargoner bland mina röda. De är superfina egentligen, men jag ville ha röda intill husväggen. Nu stoppade jag ner de cerisa i närmaste kruka bara för att. Någon dag senare var jag och dottern iväg till en blomsteraffär och hon skulle absolut ha en orange tagetes. Den mötte samma öde som många andra spontant överkomna växter och förvisades till närmast möjliga planteringsplats, vilket råkade vara samma kruka som pelargonerna. Orange och cerise är inte ett givet färgval för mig, men tycker det blev fantastiskt snyggt ändå!

Det spirar oväntat i fler krukor här. Upptäckte förra veckan att fröna jag sådde i fjol vår har börjat gro. Kanske inte helt oväntat egentligen, då jag överskuggade min lathet att städa i pallkragen med argumentet att de skulle kunna behöva en vinter på sig. Jag blev ändå mycket överraskad och lycklig när jag såg små gröna blad i krukorna. De har blivit minst sagt misshandlade fram till nu. Allra gladast blev jag över att se att gilgitpärlrönnen tagit sig. Verklig lycka!!

Nu har jag fått blodad tand och satt upp mitt lilla fula växthus från Biltema, det som är som en liten hylla med plasthuva, istället för pallkragen. Till hösten tänker jag trycka det fullt av sålådor och hålla tummarna för samma lycka nästa försommar!

Grrrrrrrreat!?

Vår tvååring är snart en treåring, med allt vad det innebär. Kalas, bland annat. Hon och en kompis ska ha gemensamt kalas för alla barnen på dagis (ja, jag vet det ska kallas förskola..) och temat för festligheterna är djungelkalas med frivillig utklädning till något djur. Dottern vill vara en tiger. Helt okej, men var hittar man en tigerkostym som inte är jättedyr? Var hittar man ens tigertyg om man vill sy själv?

Kom sen på att jag har orange tyg liggande och svart textilfärg att kladda med. Det känns lite omständigt, men fungerande. Sen kommer ju tusen efterföljande tankar om hur den ska se ut, hur man lättast syr något som en treåring faktiskt står ut med att ha på sig och när man egentligen ska hinna med att göra det. Och så naturligtvis - hur målar man de där ränderna? Naturen själv har motivlackat tigern med vertikala stripes, men blir det så bra när man överför det till exempelvis en kjol? Nu hoppas jag att ni som halkat in på bloggen har ett visst sinne för humor på skaparens bekostnad, för så här ambitiöst löste jag det estetiska problemet. Gissa vilket alternativ som vann. ;)

Slutspurt

Det är tillräckligt mycket vinter för att jag ska stå och kika ut genom fönstret, huttra till och tycka att det är mysigast inne i värmen. Men när jag ändå kommer ut så spritter det till lite inne i själen. Fåglarna kvittrar allt mer för varje dag som går. Jag puttar barnvagnen över is och snökanter och sneglar samtidigt förstulet in i trädgårdar för att hämta inspiration i de grova dragen. Vad har de för träd? Hur är buskarna egentligen placerade? Smyger sen hem och dammar av trädgårdsböckerna för att hitta något litet prydnadsträd man kan böja ner grenarna på och göra som ett liten mysig koja för barnen. Hängkatsura vore väl nåt?

Kikar på vår bedrövliga vildväxande syrénhäck från vägen. Usch så ful den är. Många stammar böjde sig av snötyngden redan i fjol, så nu måste jag verkligen börja göra nåt åt den. Ser i beskärningsboken att det ska göras under vårvintern. När är egentligen vårvintern? Någon som vet? Ska passa på att ta in lite på den spretiga spirean också, ser jag när jag går förbi på uppfarten. Och häggmispeln ska ju tas ner en bit också, så den blir tät och fin. I år kanske jag ska låta sticklingarna ligga i kylen ett tag? De blev nog för tidigt planterade i fjol. Undrar varför de dog, när det först såg ut som de tagit sig. Får nog kolla i växtförökningsboken.

Just det! Har ju massa överblivna fröer sen ifjol också. Ska nog blanda med lite sand och strö ut dem som ska ytsås direkt i rabatten. Ställer jag ut sandblandningen i kylan i väntan på att snön ska smälta, så stratifieras de och kanske vill gro. I år har jag inte beställt så mycket frö. Jag och treåringen satt tillsammans och valde lite solrosor, bönor, morötter och annat man måste ha.

Och medan vi pratar om måsten - rosenrabatten måste grävas, det får bli första arbetet när jorden reder sig. Rosor och perenner är ju redan förbeställda! Vill så gärna ha ett litet fågelbad på brunnslocket också. Kanske ska gjuta ett i betong under sommaren.

Dessutom har jag ju så mycket nytt att längta efter - tulpaner, scillor, narcisser, fritillarior.. Fast först borde julrosen blomma, eller kommer den göra det? Har sett julrosor titta fram på olika bloggar, men här har vi fortfarande en halvmeter snö över lilla Helleborus. En halvmeter snö i vägen för allt trädgårdsarbete. Jag får väl vackert vänta vid fönstren en stund till, suckande av längtan efter att trädgårdslivet ska få sin start.

Men drömmarna, de har definitivt tinat, och i år, då SKA jag hinna och orka göra en massa. Hur mycket tror ni jag kommer sucka i höst?

3 april 2010. April. Bara en månad bort.. Nu känns det genast mycket lättare att uthärda. :)

Segdeg

Jag har fått en ny liten hobby, som både gör mig och familjen glad - att baka med surdeg. Har försökt förut, men det gick inte så bra. Denna gång har jag läst på lite mer och insett att jag helt enkelt inte fick igång surdegen ordentligt förra gången. Därför har jag matat och matat, provbakat, matat lite till, matat lite mer och bakat igen. Det är mycket bröd i frysen nu, men jag KAN inte med att hälla ut surdegen när jag ska mata den. Prata på dagens i-landsproblem.. ;)

Iförrgår var det dags att mata min dinkelsurdeg. Det är en ljus variant som kan vara lite mer känslig än rågsuren, så därför delade jag den i två delar (hällde ut en skvätt), matade vardera med 100g mjöl och 100g vatten och satte den i skåpet över kylen för att se ifall den kom igång. Jo då, det är fart i den suren minsann. Efter ett par timmar satte jag in den ena degen i kylen för nästa veckas bak/matning och den andra lät jag stå till på kvällen. Då matade jag på den med 500g vatten och 500g ekologiskt vetemjöl special, som jag till min stora lycka hittade i lokala ICA-affären.

På morgonen dagen efter delade jag upp surdegen i tre delar och gjorde tre omgångar bröd. Till alla tre hade jag lös havregrynsgröt, lite ljummet vatten, riven morot, flingsalt, psyllium-mjöl och ekologiskt vetemjöl special. De två första fick förutom detta även hasselnötter och honung. Den sista degen fick min snart treåriga dotter bestämma några ingredienser i - då blev det linfrön och russin samt en skvätt av min hemmagjorda granskottssirap.

Alla tre omgångar fick stå på diskbänken medan diskmaskinen gick, och de jäste upp till fantastiska degar! På eftermiddagen bakade vi ut dem till fyra limpor (hasselnötsbröden) och sen visade jag dottern hur man runddriver bröd. Nu är jag absolut ingen expert på detta, men jag försöker och det vill jag lova min lilla tjej gjorde också. Med gott resultat. :)

Bröden blev jättegoda! Lite stunsiga, ljusa bröd som passar lika bra till en sallad och soppa som till frukost och mellanmål. De blir dessutom vackra med sin rustika, lite ojämna och ljusbruna yta och den svagt gula tonen inuti av morötterna. Handduken de ligger på här är en av de linnehanddukar jag fått efter min gammelmormor, och som jag använder som bakdukar. Jag hävdar nämligen bestämt att bröd behöver kärlek för att bli bra!

För den som är nyfiken på och intresserad av att baka med surdeg finns det en jättebra blogg Pain de Martin. Där kan man läsa mer eller mindre allt om surdeg tror jag, från hur man startar den till vilka redskap man kan använda. Dessutom finns det otroligt mycket info att läsa i kommentarerna, från andra "surdegsnördar".

Jag börjar bli en av dem. :)

Åh herregud!

Det går så otroligt fort! Lilla trollet är 4 månader nu i veckan, och han börjar skratta och vill umgås hela dagarna. Sova är tydligen inte alls intressant mer än 20-30 minuter åt gången. Det lite större trollet är ofta helt oregerligt mitt i sin trots, och hon sover inte alls under dagarna. Som tur är, peppar peppar, sover bägge två bra på nätterna. I natt vaknade lillen inte något alls för att äta, vilket ju faktiskt är rätt fantastiskt. Fast vad hjälper det när mamma sitter och nattsuddar här?

I övrigt känns det att det är vinter. Jag tänker och funderar mest på hur man ska göra inomhus, och pysslar lite med att pröva sätta surdegar, ugnssteka hela kalkoner (5kg till 3 personer - lagom?) och annat som egentligen inte alls är nödvändigt. Utsidan av huset har jag inte alls tänkt så mycket på. Men så damp det ner ett mail och vips satte stora trädgårdssuget igång igen.

Jag mindes helt plötsligt de där 650 lökarna jag satte i höstas, och längtar mig halvt fördärvad att se om de kommer upp. Sen lät jag fantasierna om den lilla brudbukettsinspirerade rosenrabatten veckla ut sig och materialiseras. Och helt plötsligt hade jag beställt marktäckande rosor (Aspirin rose), stäppsalvia (Ostfriesland) och blå oktoberaster (Lady in blue).

Tänk så det kan gå..

Lugn i stormen

Jag tänker ganska ofta på att uppdatera bloggen, men det händer ju så mycket här.
Har fått ner ca 650 lökar i jorden, planterat om rosenrabatten, nyplanterat päronträdsrabatten, satt provisoriska plastkanter för att hindra gräset att växa in för mycket, städat lite, försökt gräva upp ett träd, grävt upp ett annat träd, jämnat ut gräsmattan men framförallt har jag fött en liten son. Fast så liten var han inte, speciellt inte med tanke på att vi jagade ut honom 10 dagar innan beräknad födsel.

Så nu matar jag, torkar kräks, byter ännu fler blöjor och det blir väldigt mycket tvtittande då vår lilla Skrutt inte alltid är förtjust i tanken på att ligga ensam i barnvagn eller spjälsäng. Det börjar rätta till sig dock, och då kanske jag får tid att skriva lite mer här.

Tänkte iaf bara berätta att jag inte glömt bort er. :)

Då blommar löken

Idag fick jag mail om lökerbjudande från odla.nu. Eftersom både jag och maken tyckte rabatterna var minst sagt deprimerande i våras, hade jag redan bestämt att lägga en stor del av mina födelsedagspengar på just lökar. Åh va de spenderades idag! :D


Till rosenrabatten blev det
Tulpan 'Blue & White' - 25 st lökar i olika blålila och vita nyanser, senblommande.

Inspirations 'White, Purple & Lilac' - tulpanblandning med 12 st ’Shirley’ och 16 st ’Negritta’, tidigblommande.

Krokus ‘Miss Vain’, vita, 20 st

Krokus ‘Tommasinianus’, rosaröda, 20 st

Och till entrérabatten blev det lite mer vilt tema med

Vildtulpaner - 60 lökar av 4 sorter, Tarda dasystemon, Pulchella 'Little Beauty', Pulchella 'Little Princess', Tulipa saxatilis

Grå klocklilja Fritillaria uva-vulpis, 50 st

Kungsängslilja Fritillaria meleagris, 50 st

Tulpan ’Monte Sweet’, gul med vita kanter, 50 st

100 botaniska krokus i blandade färger

Hoppas det kommer täcka en del av den tråkiga vårjorden, och jag är sååå tacksam för att alla goa människor tycker jag är värd att ge pengapresenter som jag kan "slösa" på trädgården. I morgon funderar jag på att åka och köpa några hortensior. Det skulle verkligen passa bra i entrérabatten.

Något jag för övrigt också funderar över är den där krokusen. Vem är Tommas? Och vad gör han där?? (Nu fick det gamla uttrycket från musikhögskolan "jag ska plocka din blomma" verkligen en renässans, vilket jag inte vet om det var så bra)

Infantilt, jag veeeeet... ;)

Jag vill! Jag vill! Jag vill!

Läser Allt om Trädgård, blir galet inspirerad av allt fint och en massa idéer för vår trädgård tar form. Reser mig upp och inser att jag knappt kan gå normalt. Bakslag.
Tittar ut genom fönstren och tänker att det vore nog bra att greppa spaden och gräva lite till i örtagården, trimma lite gräs, försöka gräva ner min tellmanskaprifol innan den dör. Sen tittar jag ner och inser att jag inte kan se mina fötter med mindre än att jag nästan tippar framlänges.

Missförstå mig rätt, det är väldigt roligt att vänta ett barn till, men det blev visst inte riktigt som jag planerat den här sommaren. Hade så mycket planer och idéer, så otroligt mycket fröer och sticklingar att driva fram till fina plantor. Tur att fröerna förhoppningsvis klarar sig ett år till, och att buskarna finns kvar till nästa sommar för sticklingar. Dessutom har jag bestämt att det här barnet ska komma i slutet på augusti istället för mitten av september, och då finns det tid att plantera lite vårlök i höst i alla fall. Sådeså! ;)

Dessutom, kan ju knappast skylla min situation på någon annan än mig själv. Eller som det så fint står i Bibeln - Som man sår får man skörda.

Till min syster

Blå gräsfibbla

Catananche caerulea

Blå som blåklint.

Gräs ser bladen ut som.

Fibbla, bara för att det är kul?

Sen var det ju fjällvallmo också, Papaver radicatum. Är tydligen mycket sällsynt i vilt tillstånd, så lite extra kul att bevara den.

Så här såg min fjällvallmo ut i slutet på maj när den blommade två år efter sådd. Helt bedårande små svavelgula blommor som jag tror gör sig allra bäst i just stenparti istället för i vanlig rabatt, som jag har dem i brist på bättre läge.

(Är det förresten bara jag som håller på att bli galen på hur illa det fungerar med layouten på bloggen när man vill ha bilder, radbrytningar och olika formateringar? Är så trött på att behöva gå in och ändra i koden för att det ska bli ens halvbra..)

I förra veckan fick jag plantor på posten. Hade beställt lite nytt till entrérabatten från odla.se, bland annat en variegerad variant av vintergröna. Det blev med andra ord ingen murgröna där.

Fick också med bonusplantor som jag absolut inte hade räknat med - solbrud och jätteprästkrage. Vad göra med såna överraskningar tänkte jag. Orange solbrud i rosa/lila/vit/blå rabatt? Nej, tror inte det. Nu har entrérabatten med andra ord fått en ny plan från den gamla, sparsamt blommande tanken. Medan jag satte ner de nya plantorna råkade jag som av en händelse börja flytta runt de gamla växterna, så nu verkar det blivit nåt slags sektions-tänk dessutom.

Lite snabbt skissat:

Lila: Olika sorters lågväxande rododendron/japanska azaleor samt björngräs.

Vitt: För tillfället bara ett par grönliljor och en backnejlika (fråga inte..), men något mer ska allt tillkomma.
Mörkgrönt: Trådcypress

Blått: Julrosor, ormhassel och variegerad vintergröna.

Gult: Jätteprästkrage

Grått: Här åkte lilla Mulle ner, stackarn ;) Mullbärsträd alltså. En krukhortensia står nerstoppad i kanten mot rododendronhörnan också.

Rosa: Japansk spirea och vårkrage. Väldigt mysko kombination egentligen.

Ljusgrönt: Randgräs och blåsvingel.

Orange: Solbrud och citrontimjan (variegerad).

När jag läser det sådär låter det helt galet. Fast jag gillar det ändå på nåt sätt, kanske just pga galenheten och att det lite förvarnar för vad som väntas inomhus? ;)

Till hösten hoppas jag hitta billiga lökar till kilopris att peta ner lite här och var i trädgården, och denna rabatt blir inget undantag. Den uppmärksamme har dessutom märkt en liten röd tråd redan - variegerat. Nu går det visserligen i både vit- och gulspräckligt, men spräckligt är det trots allt.

Efter att ha satt ihop växterna blev det ju ofrånkomligen rätt mycket ny öppen jord. Åkte därför in till Plantagen en dag, bara ifall att. Ja, ni förstår nog hur det slutade. De nya raringarna som ska planteras är tre lågväxande rododendron (en onamnad, Moerheim, Wren), jätteprästkragen kommer få sällskap av kejsartrav och lilla Mulle blir granne med klätterbenved 'Emerald Gaiety'.

Än så länge står de parkerade såhär dock, för det har inte riktigt vare sig funnits tid eller ork att ta tag i planteringen. Hade hoppats kunna göra det idag, men det fanns tydligen någon annan som hade andra åsikter om det...

Det blir inte riktigt som man tänkt sig.

Jag har köpt massa fröer för att jag på nåt sätt lyckas inbilla mig själv att jag minsann kan få billigare plantor på det sättet. Missar alltid att jag tydligen inte har minsta talang att driva upp till rejäla plantor. Det enda som verkligen tagit sig är min grekiska oregano, och den blir jag å andra sidan inte av med trots att jag gett bort både till villiga och ovilliga offer. ;)

Har visserligen några perenner på gång som med lite tur blir riktiga plantor nästa år. Missar nämligen även detaljer som att det faktiskt inte blir stora ruggar samma år man sätter perennfrön. Blå gräsfibbla har tagit sig och ser riktigt lovande ut. Eldaklejan har redan blommat. (Förlåt AnnCha, jag var lite förvirrad när jag sa att det var årets sådd som blommade. Naturligtvis hade du rätt i att det var förra årets plantor. De stod bredvid varandra innan jag planterade dem i rabatten så jag blev lite bortkollrad.) Men vad hände med gurkörten och ringblommorna!? De som ska va så lättsådda.

De ettåriga ska vi inte ens tala om. De är bara små spretor med hjärtblad och ett bladpar till. Blomsterbönorna har det gått bäst för, men inte ens de är speciellt långt komna. Det är ju för sjutton redan juli i slutet av veckan!

Är det bara hos mig det är såhär? Vore ju lite tragiskt om så var fallet, även om jag redan tvingats stryka trädgårdsmästare från listan över framtida yrken.

Sockerärtorna växer så det knakar i alla fall. Alltid något!